A Natale puoi, efèss ù burdèll

27 12 2015

E inzò, quistànn a Natale ciamm sfracan’t bùn bùn! Abbiamo accomingiàto dalla viggìglia che ci abbiamo disciutàto colladdòre dii pizz frìtt d mammà che stèv friènn tuttocòso già dalla mattina. Pò semmìs a fà allìt cu capitòn che quill se ne à zombato da fòr ò lavandìn e se ne andava fuiènno casacàsa, pigghij e pò è partìt l’inzeguimènd! ù capitòn che fuièv annànz, e mammà che ièv apprìss cu curtìll d rambo e ci lucculàva: “stuppagliùs! vinaqquà che mo m’allurd tutt ndèrr e addvènd tutt sciuuulùs!! eeehhh ma si t’agghij ngràmm tagghia fà fellafèll!!!“.
E inzò, poi mi ho ingondrato co Tonìn e ce ne abbiamo andato p Fogg’ che stèv u burdèll… efèss a tutt vànn che i gend si facevano i peritìvi accatèn che stevn tutti imbriacàti già daa matìn! Pure noi ciabbiamo sfracanàto d Peròn e borghètto. Stèv nu cumbàgn d Tonìn che si aveva fissato co stu cazz d Aperosprìzzo che a nu cert pund cioddètto: “oh fà poc u comblik’t e parl potàbbl… anè, àperosprìzz!! Fatt purtà nu grodìn o nu bittercamb’r e pass à paùr!“.
E inzò pò stèvn pur certi fmmnùn tutte aggiustàte che assummègghij che si avevna fà le sfilate della moda. A nu cert pund pass nu grupp d fèmmn che stèvn propij da combattimènd, efèss cu rossett roscio roscio e colle ògne tutt bell aggiustate che se stèv qulu rattùs d Robbertìn s’aveva affucà tropp à shkùm che ci doveva uscire da mmòkk. Piglia e questa tnèv nu cavzon d pèll tutto aderènd che s vdèv u cul tùnn tùnn e tust tust, e cioddètto: “oh, ciaccanè! efèss e quanzibbòn! e nammafanind?” piglia e questaqquà s mett a rìd colle amiche che quill stèvn tutte imbriacàte e mi dice: “grazie! grazie! ma sono fidanzata!“. Efèss, e chissà quanda còrn che tèn qulu povrìll!! ahahahah!! Atazò! Ma però non celò detto angòr che pò si ingazzava, che quill i femmn sò accussì, s vestn da buglie e pò saa pigghij’n affòrt se celo dici. E inzò quest stèv pur tutta mbrufum’t che quannè che passavannànz rimaneva à strish d profùm arrèt… efèss e quand è tog! Tonìn rirèv colle lacrime imbaccia a l’ukkij e mi sfotteva: “Và Giggì, và! Andùst! Andùst!“. Atubbastà!duetto1
E inzò alla fine ciabbiamo andato a strafocare le pizzefrìtte a casa eppò ciamm fatt natuggìr il pomeriggio, che stavano i diggèi caa mus’k a manètt annànz ò duètt e annànz ò barcairòl. Efèss e che imbiànd da settòttcìnd vàtt che tenevano mondàti… assummègghij che stèmm dendr alla 127 mia!! io mi volevo frecàre kokkekkòs ma però cum avemma fà, efèss u burdèll che stèv.
Alla fine abbiamo trovato cingue fèmmine che stèvn sfunn’t e ciamm fatt i rìs accatèn e abbiamo abballato à discodènz in mènzo alla strada, e mi ho fatto lasciare pure il numero da una che pò kokkevvòt maa fàzz!
La sera magghij fatt ù cenòn co tutt à sacrafamìgl, da papanònm pnzìn a nipòtm, efèss ù burdèll, abbiamo pure giocato e amm apìrt i regali ai uagliuttìll. Pò mi ho andato a fare la nottata a iucà ‘e cart ingambàgn da Giuànn ki cumbàgn, e ciamm fatt ammòstr coi cannoni, i borghetti e i limongèlli e tre o quatt cash d Peròn. La mattina ièmm accugghiènn ai gend che menavano i vomicatòni. Tonìn menava pure i sgurrùtt da vomicatone, e si sentiva ù rimbòmb nda cambàgn e i passarìll se ne scappavano.
Inzò ciabbiamo divertito accatèn. Angòr mò stk tutt stubbtìt. E voi che cazz avìt fatt a Natale?